måndag 28 augusti 2017

Sofiero

Igår vandrade jag runt på Sofiero. En plats som ligger tillräckligt nära för att besökas ofta. Men ändå lite långt ifrån för att det ska bli av. Varför så sällan, frågar jag mig då jag njuter den fantastiska parken med alla dess olika miljöer. Anledningen till helgens besök var Den stora Trädgårdsfesten, en inbjudan välkomnade mig till ett besök. Jag har varit här förr, flera gånger. Lite varierande intryck vad gäller själva utställningsdelen, det som dock alltid imponerat och inspirerat är själva parken. Så också nu. Se!

Jag går rätt fort igenom själva utställningen. Stannar upp en stund hos Helsingborgs Trädgårdsförening och frågar om en av växternas namn. Nej, de vet inte och den som nog vet är upptagen i ett samtal. Som verkar bli långt. Jag talar med en annan besökare, som också undrar. Vi talar en stund i väntan på, men nej. De där samtalet kommer att ta tid, jag går vidare. Varför berättar jag detta? Jodå, det kommer en fortsättning, men som en riktig "cliffhanger" får den såklart väntas på... ;o)

Ett av bidragen lockar mig att ta fram kameran. Ett försök att skapa det trollska och mytomspunna. Javisst! Tjärnens fuktiga dimma hade vunnit på att "skruvas ner" något. Nåväl, jag förstår och uppskattar tanken. Ja, och känslan och omsorgen som lagts ner. Vackert!

Sedan parken, alla dessa olika trädgårdsrum... Återvänder till inläggets första bild. Jätteverbenan möter... Vad är det? Vet du? Hursomhelst vackert.

Grafiska mönster, rutor och linjer, skapade av marktäckare, tillsammans med den mer vilda känslan i det andra. Mm ibland blir möten en... krock. I mina ögon. Däremot känns de välklippta häckarna inte alls ansträngande (ja, och kan ju bara ana vilket jobb som ligger bakom), utan självklart lugnande. Som sagt, i mina ögon. Hörde (jodå, jag tjuvlyssnar... ) några andra besökare berömma just det som störde mig. Så kan det vara, så det ofta är.

Apropå rutmönster, häckar, form osv. Olika kommentarer hördes. Gräset, vad heter det nu? Googlar på "marktäckande rufsigt gräs" och får fram namnet jag söker: Hakonegräs. Men vet ju inte om detta är just det. Nåväl, hur vore det att låta en del av min damm kantas av detta... 

Många inbjudande sittpatser. Blommande blåregn. Nu?!?! Är det en andra blomning som kan ses?

Ett annat trädgårdsrum.

Jag försöker fånga miljöerna utan människor, men det är inte helt enkelt. Här och där syns de och så får det vara. Om jag vinklat kameran annorlunda så hade intrycket kunnat bli att hon badade i urnan.... Ibland kan dessa främmande människor tillföra något, som när någon har en röda jacka...

Mer rött.

 Färgglatt.

En del miljöer har en vildare ton. 

Det vackra vädret och arrangemanget har lockat mycket folk. På marknadsplatsen ser människor nöjda ut, flera av dem med växter och rostiga ting i händerna. Några unga killar frågar lite utmanande den inte så gamle brödförsäljaren om han verkligen säljer gott bröd. Han bjuder dem att smaka och strax hör jag hur han beskriver de olika bröden. Gossarna lyssnar och smakar. Attityden från nyss är som bortblåst. Möten. Ja, och förutom att två "damer" tappar såväl tålamod som uppförande i vimlet framför ostförsäljningen, råder en mycket trevlig stämning. 

På väg hem. Jag går i riktning mot utgången och stoppas plötsligt av en kvinna som jag på något vis känner igen, men ändå inte känner. "Du, det är ju du!" Hon verkar nöjd. Pratar vidare om att hon kände igen min fina gröna skjorta (hennes ord) och mitt hår (som hon inte beskrev, utan liksom bara kände igen, ha ha). Nu vet jag, det är kvinnan som jag mötte hos Helsingborgs Trädgårdsförening. Så tar hon fram två likadana lappar...


...på vardera lapp står växtnamnet vi sökte. En lapp till henne, men hon hade bett om ännu en lapp i händelse av... Så hon hade inte letat precis, men haft ögonen öppna. Tanken om... Omtanke. 

Jag lämnar området med en god och varm känsla kring människor och möten samt en hel del inspiration från parkens olika miljöer och växter. Sofiero, tillräckligt nära för att besökas ofta. Så är det ju. Nu ska jag bara komma ihåg det.










8 kommentarer:

  1. Vackra bilder från en fin trädgård, gillar det lila, silvergrå i kombination. Undrar vad det silvergrå i gräsmattan är? Härliga möten, fast kanske inte ost tanterna då.
    Ha en fin dag /Marika

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Nä, de där osttanterna... Hoppas de är gladare o trevligare vanligtvis. Vet inte vad det silvergrå är, kan tyvärr inte hjälpa dig. Kanske någon annan vet...
      Tack detsamma!
      önskar
      Katarina

      Radera
  2. Hei. Takk for at du viser disse bildene med oss. Det ser ut som et fantastisk sted. De forskjellige rommene, kan drømme seg helt bort. Fin dag til deg
    Hilsen Hanne-Lise..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack!
      Parken är underbar, väl värd ett besök!
      O tack detsamma: Ha en fin avslutning på augusti o början på september...
      önskar
      Katarina

      Radera
  3. For en oase av et sted. Takk for turen! Der må jeg komme meg en gang.
    Hilsen Jannicke

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Hoppas du får tillfälle att besöka Sofiero!
      Allt gott!
      /Katarina

      Radera
  4. Mitt i prick! Jag upplevde den stora trädgårdsfesten precis som du.
    Ha det gott!
    Maria

    SvaraRadera

Det är härligt att läsa kommentarer.
Vem du är, vad du tyckt och tänkt. Och känt.
Kanske vill du tillägga något, fråga något.
I vänlig anda.
Varmt välkomna!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...