söndag 5 juli 2015

Ett virrvarr som får mig att stanna upp en stund

Det är alldeles stilla i kvarteren. Fönster står öppna på vid gavel för att välkomna den lilla svalka som utomhus kan bjuda. Men luften är varm denna sommarmorgon efter sommarnatt. Det är en morgon som pockar på uppmärksamhet, som inte alls vill låta mig sova och som får mig att stiga upp utan egentlig anledning. Sömnig, men samtidigt pigg. Nej, kanske inte pigg, men ändå... vaken. Jag kikar ut genom det öppna fönstret och ser att stockrosorna strax utanför visar såväl knoppar som en hel del blommor.

Längre ut i trädgården blommar rosor, kaprifol och lavendel. (Den mörka rosen är Charles de Mills).

 Jag öppnar dörren till kökstrappan, än fler stockrosor står här.

Lyfter blicken och ser hur brokschersminen - Philadelphus lemoninei 'Belle Etoile' - lyser tillsammans med ängsnävan - Geranium pratense.

Iklädd ett morgonrufs, som liksom "stajlat" sig själv, lockas jag ut i trädgården Det är alldeles tyst, nästan magiskt så här i staden. Men riktigt tyst är det inte, det råder full aktivitet i det synes stilla...

Jag slår mig ner under pergolan och blickar ut mot den närliggande planteringen. Nyss var här ett blått hav av strandiris, se inlägg. Så är det inte nu. Strandirisens fröställningar är fortfarande gröna, men snart lyser de i koppartoner. Redan nu finns små inslag av brända toner i det som annars är grönt och nästan skiftar i blått och grått. Trädgårdsstormhatten - Aconitum x cammarum - bjuder snart blå blommor, men redan nu är den vacker.

 Ur fokus och då lyfts lavendelrundeln i bakgrunden fram.

Strandirisens blad dominerar, men flenörten - Schrophularia nodosa - låter sig inte skrämmas.

 I ett lite annat ljus.

I bakgrunden skymtar den vita hängpimpinellens - Sanguisorba Tenuifolia 'Stand Up Comedian' - fantastiskt vackra gren- och bladverk.

Är detta vackert? Egentligen? Det är rufsigt, det är inte sött precis.

Inga blommor som förför, ingen som egentligen pockar på uppmärksamhet. Men ändå sitter jag där och låter blicken vila just här. Jag ser och får syn på allt mer.

Säkert alltför rörigt, kan tyckas. Inget märkvärdigt alls, kan tänkas. Men... även om det var trädgårdens mer färg- och doftglada invånare som lockade mig ut, så är det detta virrvarr av obetydligheter som får mig att stanna upp och vilja vara kvar en stund till.








10 kommentarer:

  1. Ack ja. Ljuvliga tider just nu.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst är det ljuvligt! "Bara" att njuta... mm.
      Allt gott!
      /Katarina

      Radera
  2. Vilka fina bilder du har tagit, det finns så mycket att upptäcka i en trädgård om man som du har känsla även för de små detaljerna.

    Hälsningar

    /Gunilla

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, tack!
      Ja, en trädgård kan vara en upptäcksresa... för den som vill. Växterna, variationerna, växlingarna från ett tillstånd till ett annat. Möten växterna emellan. Ljuset, skuggorna, väderleken. Små insekter, fåglar... Rörelserna och livet som pågår.
      Nu fann jag vägen till din fina blogg, härligt!
      Allt gott!
      /Katarina

      Radera
    2. När min själ vaknar på morron så vill den ha kaffe och något lugnt att vila ögonen på om de ens vill vara öppna. Tänker att det finns något vackert, löftesrikt och fascinerande i de där frökapslarna, rufset som somliga skulle kalla fult. Bilden visar dået, nuet och framtiden som blicken kan vandra mellan. Förstår fuller väl att blicken stannar där :)

      Kram, Carina

      Radera
    3. Mm så är det för mig också. Ja, och det är ju sant det du skriver, det är såväl dået, nuet som framtiden som blicken vandrar emellan. I lugnt tempo. Inte alls bombastiskt, utan vilsamt. Så även denna morgon... =o)
      kram
      Katarina

      Radera
  3. Så vakker stemning i bildene og ikke minst mange skjønnheter. Stokkrosene var så fine. Mine har fått rustsopp, så det blir ingen blomstring i år. Nyter av dine:)

    Jannicke

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack!
      Inte roligt med rostangrepp på stockrosorna! Mina brukar också få det, men i år mindre än vad det brukar vara. Dock brukar angreppen inte bli så stora att de skadar hela plantan, men nu är mina stockrosor inga namnsorter, utan gamla "beprövade" som funnits här i kvarteren "i alla tider".
      Allt gott!
      /Katarina

      Radera
  4. Vilken skön sommarmorgon du har fångat i ord och bild. Vaken, om än inte pigg, precis så är det. ;)
    Kram Kristina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack!
      Ja, och så är det även denna morgon... Vaknar tidigt av ljuset och fågelkvittret, "såsar" runt med kaffemuggen i hand... =o))
      kram
      Katarina

      Radera

Det är härligt att läsa kommentarer.
Vem du är, vad du tyckt och tänkt. Och känt.
Kanske vill du tillägga något, fråga något.
I vänlig anda.
Varmt välkomna!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...